Man skulle kunna tro att övriga medlemmar från Ny generation är döda, med tanke på att våran härliga david skriver flitigt medans vi inte skriver alls. Men jag tänkte bryta trenden!

Påsken gick förbi med stormsteg. Mycket godis har slunkit ner och en och annan klunk med påskmust. Ägg och färgglada fjädrar - you name it. Även fast jag fullkomligt älskar allt detta, så kan jag ibland bli irriterad på mig själv att jag inte tänker mer på bakgrunden för påsken.

Gud skickade sin enda son till oss, för att få kontakt med oss för vi höll på att leda oss in i födärvet. För att vi inte skulle behöva lida för allt dumt vi människor gjorde på jorden så sattes alla människors synder på den felfrie - jesus. Han blev korsfäst och dog för våran skull. Även fast "det här hände ju för flera tusen år sedan" så är det här faktiskt andledningen till hela påsken. Det är lätt att glömma bakom alla kycklingar och annan bråte som vi förknippar med påsken idag.

Dagen innan jesus blev korsfäst, står det i bibeln att jesus bad till gud att om det var möjligt, så skulle han fåå slippa detta. Men det gjorde han inte. Han led, för oss. Och han dog, för oss. OCH HAN BLEV LEVANDE IGEN!

Och genom allt det här så kan vi idag ha kontakt med jesus, varje dag, dygnet runt, hela året. Han lämnar aldrig någon i sticket. Min mamma brukar ibland säga något klokt: "Om gud känns långt borta - vem tror du har flyttat på sig?"

Kanske någonting att tänka på?

Julia, Ny generation.

Hej idag är det David (jag) som skriver.

Jag måste ständigt påminna mig själv att inte dömma människor för snabbt, det är så sjukt svårt att inte låta bli.

Jag har en anledning till detta också det är nämligen så att jag har spelat teater i flera veckor nu i Gävle, med det har det kommit en massa ny bekanskap som olika skådespelare, det är fantastiskt, men igår så satt jag och grubblade lite över vad jag har haft för tankar om alla första gången vi skådespelare träffades, det var ca 4 månader sen. Jag delade då in alla i olika fack och "visste" precis vad det var för människor jag hade att göra med, många var divor och många bittra och sura människor, nu när jag idag ska spela min sista föreställning så har alla blivit mina vänner, har de förändrat sig dessa 4 månader, nej det är jag som har lärt känna de och förstått att jag återigen hade dömt alla innan jag lärt känna de.

Jag borde skämmas, och det gör jag lite.

Jag tror att många av er som läser detta känner igen er ganska mycket i det jag säger, det är så enkelt att falla i den dömmande gropen. En sak som gjorde mig speciellt glad det var när jag satt runt matbordet i logerna och lyssnade till två skådespelares samtal, de pratade om Gud. Det tyckte jag var lite jobbigt då jag "visste" att Gud och kristenheten är lite konstiga saker inom skådespelarvärlden. Jag satt tyst och lyssnade vad de sa, samtidigt som jag åt fil. De berättade att de båda var troende, den ena stark och den andra hade kvar sin barnatro och hade börjat reflekterat mer över livet sen han blivit 35. Det slog mig igen att jag bara dömmer folk hela tiden, jag har inte en aning om vad människor gör eller hur det är innan jag har umgåtts med de ett bra tag. Jag måste verkligen lära mig, tänkt hur många chanser man får att bättra sig men ändå så är man dum och gör inte det... ja du.... jag hoppas att jag tänker mig bättre för nästa gång.

Jag vill avsluta med att säga:

Det är fullt tillåtet att skriva någon komentar, det skulle vara kul med lite feedback så att vi här vet om det vi skriver är bra eller om ni har någon fundering så svarar vi jätte gärna på den så gott vi kan.

Mvh David Larsson, Ny-generation, Heden

Det var en månad sen vi la upp det senaste inlägget och det är lite dåligt av oss, ursäkta. Men nu får ni se på den här fina bilden i alla fall.

 P.s.

Jag vill göra reklam för Romeo och Juliet som har premiär 19 aprill. Kom och se den då.

Kjamiz