Nu var det jätte-länge sedan jag skrev. Tanken med den här bloggen var att vi i ny-generation gruppen på torsberg skulle skriva av sig om sin tro och smitta adnra på skolan/jobbet/bollnäs/sverige.

Nu är det eldsjälen davidsom skriver flitigast, och john har också skrivit ett och annat ord.

Så, varför skriver inte jag?

Med noll inspiration till skrivning så kommer jag fram till att jag inte får fram orden från hjärnan, till tangentbodet och in i bloggen. Det finns inga ord, det finns ingenting.

Jag har varit "ordförande" eller "ledare" i torsbergs ny-generationgrupp det här skolåret. En roll som har varit kul, men även intensiv. Stressen och tröttheten har varit på under andra året på gymnasiet som alla säger är jobbigast och värst. Och i slutet ville jag verkligen sluta med gruppen, eftersom det enda som egentligen fanns var den här bloggen. Samarbetet var inte det bästa och min inspiration sjönk.

Vi får se hur det blir till hösten. Kanske att jag fortsätter, om gud vill det så får han ge mig styrka och inspiration - inte bara till mig, utan till hela gruppen! För jag vill att gud ska finnas på min skola och ska verka där!

Bloggen får finnas kvar, david som tagit studenten och nu gör lumpen är mer än välkommen att fortsätta att skriva sina super.intressanta tankar. Och även john, och andra med för den delen. Då får vi se hur det blir till hösten med utvecklingen av ny-generation gruppen!

Och en sak vill jag säga, Jesus älskar dig. Han vill använda dig. du är ingen slump. Han har en plan för dig.

Julia Falk, Ny generation torsbergsgymnasiet.

Nu går jag och vandrar vidare på min stig. Jag uppmanar er att älska era vänner av hela erat hjärta, Älska Gud och gör vad ni vill.

Jag hoppas att du får en riktigt trevlig sommar!

Ta vara på dig :)

Mvh David, Ny-generation, Bollnäs.

Morsning läsare, hoppas att ni uppskattar att vi har rullat på snabbare med nya inlägg nu, och jag hoppas verkligen att det kommer att fortsätta på det här sättet. John som skrev det tidigare inlägget kommer förhoppningsvis ta över mitt arbete lite, då jag ska ut på andra äventyr 11 månader frammåt. Jag kommer givetvis försöka att skriva några inlägg jag också, men det kommer att bli svårare.

Jag kom precis ut ur duschen och jag är en liten funderare och funderade på vad jag skulle kunna skriva om. Efter ett tag slog tanken mig att jag ska skriva lite om mina åsikter när det gäller det "förbjudna" ämnet homosexuallitet. Nu tänker säkert några av er:

Ska en kristen börja kritisera homosexualliteten igen, vad rasistiska dom är!

Just därför tror jag att det är så otroligt viktigt att få tala om det här ämnet, så att du som läser det här förstår vad jag tänker om just homosexuallitet. Det finns väldigt delade meningar när det gäller det här ämnet och tänk på att det är JAG som skriver vad jag tycker och tänker.

Man behöver bara gå ca 20 år tillbaka i Sverige då homosexualliteten fortfarande var väldigt oaccepterad, eller så kan man titta på andra länder där fortfarande dödsstraff gäller om man visar sig vara homosexuell....! Och det är sjukt! Jag är emot dödsstraff överhuvud taget, och särskillt när det gäller dödsstraff för att man gillar samma kön.

Jag har några vänner och bekanta som är homosexuella och då känner jag mest manliga homosexuella. Jag accepterar dem, och älskar dem precis lika mycket som mina andra vänner, ofta visar det sig att det kan vara näst intill trevligare att umgås med en homosexuell man än en "vanlig" machokille. Men å andra sidan så tror jag inte att det är meningen att man ska vara homosexuell. Jag tror att man skapades man och kvinna, snopp och puppa för att man ska vara två olika kön och man ska kunna ha möjligheten att föröka sig. Om man ska vara extrem så kan man ta ett exempel på att det finns två öar, på den ena finns det bara män och på den andra finns det kvinnor och män, vilken ö skulle kunna öka i antalet människor?

Men det här är ett snabbt och bara biologiskt exempel.

I Bibeln står det flera gånger om homosexuallitet och det framgår tydligt att det är en synd* (Synd=Allt som inte kommer från Gud, allt som kommer från det onda) Men då har vi två motfrågor, vem avgör vad som kommer från det onda? Vem avgör vilken synd som är värst?

Då ska jag börja med Gamla Testamentet, det är det lagiska, det var Moses som skrev budorden som han hade fått av Gud, men många regler misstolkades och Moses försöka att utrota all synd genom att döda den. Det var så dödsstraff började osv. Men det funkade inte, för man kan inte utrota synden, därför att vi människor alltid är syndare. Vi fick ju istället leva på nåden tack vare att Jesus dog för oss på korset, och därmed dog också vi tillsammans med han och våra synder, för att sedan återuppstå tillsammans med honom och bli skuldfria inför honom.

Jesus var helt emot våld och vid ett tillfälle då han var ute och gick, så kom det fram några Judar till honom för att berätta att en kvinna varit otrogen och att de måste stena henne för att lagen säger så, och hon hade begått synd.

Men Jesus kontrade istället med:

-Den som är utan synd kan kansta den första stenen.

För Jesus visste att ingen av dessa Judar var fläckfri, och det är varken du eller jag heller. Det finns ingen människa som inte begår synd, och Gud gör ingen skillnad på om jag snott en chokladbit i affären eller att Hitler orsakade plågsamma dödar för miljontals människor. Huvudsaken är att vi ber om förlåtelse med vårat hjärta, för då blir vi rena med detsamma.

Nu har jag kommit lite ur spår med ämnet jag talade om, men jag måste förklara synden för dig. Men det finns fler saker att tänka på:

Hur kan homosexuallitet vara fel när det handlar om kärlek, för det är väl kärlek Gud talar om hela tiden!?

Ja det är sant, men kolla alla faktorer varför man är homosexuell. Flera av de jag känner som är homosexuella idag, har blivit utnyttjade under deras barndom eller varit med om konstiga sexuella upplevelser. Men visst finns det de som verkligen bara attraheras att samma kön. Jag tror inte att de som bor i ett land där homosexualliteten är förbjuden riskerar att bli dödsdömda för spännings skull.

 Jag kommer att ta ett exempel om just kärleken som vissa kan tycka att det är hemskt eller stötande. Homosexuella säger att det bara är kärlek och hur kan det vara synd, och alla går med på noterna och stöttar den åsikten totalt. Men en människa som atraheras av barn då? Den säger också att den har en kärlek till barn... Men det är helt sjukt och det tycker också de flesta att det är. Så... ja ni får tolka detta helt själv. en liten funderare, vad är rätt och vart går gränsen?

Jag vet att man gör val i livet och att många lyckas bli fel. Jag har gjort massvis av val som varit fel, och därför dömmer jag ingen heller och säger: Det du gör är fel!

Å andra sidan så kan jag stötta mina vänner om de kommer på villovägar eller hamnar i trubbel, precis så som det gör mot mig när jag klantar till det ibland eller är förblindad av något som helt enkelt inte är bra.

Att jag just tar upp ämnet homosexuallitet kanske någon av er som läser detta, tänker:

Det är just typsikt, för många kristna tar ju upp detta ämne hela tiden och kritiserar alla bögar, och är så rasistiska och sägar att alla som är homosexuella borde skjutas eller brinna i helvetet!

Och det är sant att det finns religösa människor som säger på det här viset, och enligt mig är det motsägelsefullt och visar bara vibbar på outbildning och fårskallighet. De har fått budskapet om kärlek och nåd om bakfoten, och ser inte heller till sig själva  vilka synder de begår varje dag.

Samtidigt finns det även pastorer som predikar om att homosexualliteten är helt rätt! Och det tycker jag också är motsägelsefullt då det finns med i Bibeln i flera inslag att det inte är rätt, men man får ju tro som man vill och tolka som man vill. Jag vill i.a.f berätta om min synvinkel på det hela nu när t.ex. pride drar igång igen, och att det ska vara så otroligt rätt med homosexualliteten, för att visa, vad jag tänker,så att ni där ute som läser inte blir osäkra på vad vissa av oss i kyrkan står för och tror på, sen får ni tycka precis vad ni vill om det och det respekterar jag er för.

jag dömmer inte mina homosexuella vänner för att de just är homosexuella, men jag har mina värderingar och tror inte att det är meningen att man ska vara homosexuell, jag älskar deras hjärtan men behöver inte älska deras handlingar.

Vi lever av Nåd, inte av lagar.

Mvh David, Ny-generation, Bollnäs.

Här följer rapport del 1 från Smålandskonferensen som även kallas Ralingsås eller Ralle som tidigare nämts. En senare del kommer så småningom. Den skrivande kom inte ner förns i slutet av veckan till konferensen men hade redan då hört talas om att det hade varit en magisk vecka med ett underbart nattmöte på natten mot onsdag där flera fick komma till tro.

Så det var med en spänd förvantan jag kom ner, och jag hann knappt landa när det var dags för Ulf Christansson att ha en nattkonsert med start kl 23:00. Och den blev så magiskt.

Det var  egentligen meningen att han som är väldigt känd i kristna kretsar skulle riva av en bra och härlig konsert för alla åldrar men mest inriktat för ungdomarna. Eftersom jag var med i ledarteamet så stod jag i insläppet och jag hade förväntat mig att kanske runt hundra pers skulle rulla in. När vi  börjar släppa in fullkomligt rasar det in folk i alla åldrar och fyller verkligen kyrksalen. Man känner bara att denna kväll kommer bli så något annorlunda. Kent Ståhl kommer upp på scen och presenterar Ulf som flyger upp och river av en gammal goding direkt. Sedan snackar han lite grand men efter det bara brister det. Tre låtar klarar han av, tre låtar! Sedan bara kände han nöd att bara be för Sverige och be för oss. Han bjöd in till förbön (förbön är när man får gå fram och predikanten får be för de behövande) och folk bara vällde fram, en efter en bara blev tagen av gudskraft, folk började skratta,dansa, gråta över den underbara stämning som vart. Jesus var närvarande, jag tvekar många gånger att beskriva det såhär radikalt, men detta är bara det jag upplevt sedan får ni döma mig hur ni vill, detta är bara min upplevelse. Hursom helst var Ulf och hans team tvungna att röra sig på sig, men festen bara forsatte, vi dansade,sjöng och bad till natten blev ljus. Det är sådana kvällar som bara bekräftar vad som är värt här i livet, vad som man strävar för.

Det sjukaste är att när man är med i ledarteamet så läre man upp tidigt dagen efter för man har olika sportaktiviteter kl 11 på förmiddagarna och för att hinna med frukosten så läre man kliva upp där efter. Så man trodde att morgonen efter skulle bli döden. Men det funkar inte så, Gud funkar inte så.  Jag kände mig piggare än vanligt och jag kände mig så harmonisk :) Detta mina vänner hände allt första kvällen jag var där, jag kände bara, oj denna helg kommer slita, men slita gott förstås :) Jag kommer efter detta inlägg fylla på med en Ralingsås del 2 och del 3 som kommer innefatta fredagen, lördagen och en sammanfattning för helgen jag fick ta del av. Så fortsättning följer....

Tack för visat intresse // John Ståhl #18

Det är lätt att skaffa sig ett beroende, nästan alldeles för lätt. Ett beroende kan ofta vara väldigt farligt och leda till andra beroenden. Jag har varit beroende av många saker under mitt liv, men lyckligtvis kommit ifrån de flesta.

Se upp, eller tänk otminstånde efter vad du är beroende av. Jag kan ofta vara väldigt beroende av mina vänner, och det är ju bra! men i vissa situationer kan det vara väldigt dumt att vara det om man har vänner som kanske göra saker som inte är så bra. När jag umgås med vänner som inte delar samma trosuppfattning som mig så är det ofta lättare för mig att komma i kontakt med alkohol på ett sätt som jag inte vill. Låt säga om jag är ute en kväll på fest och är med några polare som dricker och vill bjuda mig på någon öl eller dyligt så skulle jag lätt kunna ta den för att vara trevlig. Det är för mig ett sämmre beroende, istället om jag inte är beroende av att jag måste gå ut med mina polare så kan jag välja att göra något helt annat, bara ägna min tid åt mig själv en kväll, promenera, måla, gå på gymmet, ja vad vet jag, precis vad som helst helt enkelt.

När man börjar ge upp ett beroende, och ställer in sig med tanken:

Nej, jag behöver inte gå ut ikväll, jag behöver inta vara med den människan idag igen, jag struntar i att sitta framför datorn idag, jag skiter i att kolla på alla serier som jag har bundit fast mig vid så att jag aldrig kan umgås med min mamma på kvällarna, jag stänger av mobilen idag och känner mig naken ett tag. När man börjar tänka i dessa banor så ser man från en helt annan synvinkel. Man är inte längre en massproducerad människa som är beroende av massor av materiella som omateriella saker.

Man kan bli beroende av precis allt, godis, märkeskläder, att absolut inte ha några märkeskläder, mat( i önödiga mängder eller tvärt om), tv, porr, pengar, olika kännslor (t.ex. avundsjuka), mobilen, datorn, sina föräldrar, skolan, sovandet, sprit, droger, tobak, kaffe, mjölk ... ja jag kan rabbla upp allt som finns i hela världen. Det finns endast ett beroende som är ett verkligt bra beroende, och det är beroendet av Gud. Och jag lovar det är sant, och när du blivit beroende av Gud då kommer du få känna livet på en helt annan nivå, det är sjukt läskigt, men läskigt på ett fantastiskt bra sätt.

Ett tips är att du tar ett papper och skriver upp allt som du är beroende av, sen så får du fundera själv vad du vill göra åt saken, om det behövs göra någonting åt det? Det behöver ju inte vara så att du måste göra något. Men det finns fler saker än du tror som suger ut energi från oss utan att vi tänker på det. Och det kan du ändra på om du vill. För allt handlar om din egen vilja!

Mvh David, Ny-generation.

Hej ikväll är det ungdomssamling på Mellangärdet, på Gärdet. Alla är varmt välkommna dit och nui kan även få beskåda några fantastiska mästerverk som finns där. Det finns fika att köpa där om ni är hungriga.

Ikväll kommer de som var på Ralle att berätta om allt som hänt där. och det hända helt sjuka saker där som ni måste höra berättas!

Kom dit klockan 7, ring mig om ni behöver vägbeskrivning. 070-2664323

Mvh David Larsson (Julia Falks, högra hand)

Hej på er, hoppas att ni mår bra och njuter av den härliga Svenska sommaren.

Jag har de senaste dagarna hamnat i ämnet gammla och nya testamentet. När jag var yngre var jag ofta förvirrad och viste inte vad som var skillnaden mellan de, och hur man skulle förhålla sig till skrifterna. Gammla testamentet har väldigt många regler, och när man läser gt så kan man ibland bli lite skärrad över hur hårt och lagiskt det är.

Därför är det enligt mig inte så konstigt att vissa människor säger att det borde vara tråkigt att vara kristen när det är så många regler och så "tråkigt". Och jag kan hålla med i deras sätt att tänka, jag vill inte vara en människa som inte får leva livet utan en massa regler.

Men det var just detta som jag inte begrep förut att det inte är så. Gt handlar mycket om Mose och han hade många regler, som man skulle följa helst till punkt och pricka för att vara benådad och att få komma till himmlen. Om man under gt-tidsperiod tänkte en ond tanke så var man t.ex tvungen att offra ett lamm för att bli samms med Gud igen. Man var helt enkelt tvungen att vara helt felfri.

Men Gud visste att detta inte fungerade och skickade sin son för att han skulle förlåta oss genom nåd. Så istället för att komma till himmlen genom att följa en massa lagar så lever vi nu istället på nåden. Paulus skriver om just detta i nyatestamentet:

(Brevet är skrivet av Paulus en välutbildad jude som tidigare hade förföljt de troende men sedan själv började följa Jesus. Brevet skrev antagligen år 31 e.Kr., medan Paulus satt i husarrest i Rom)

Filipperbrevet 3: 4-10

"Fast om det räckte med att lita till vem man är, och till vad man gör, då skulle jag själv ligga mycket bra till, för om någon kan skryta över sådant så är det jag. Jag blev omskuren när jag var åtta dagar gammal, jag tillhör Israels folk och Benjamins stam. Jag är en äkta jude, född av judiska föräldrar, och jag gjorde allt för att följa Moses lag, som en äkta farisé. Ja, jag gick så långt i min fanatism att jag förföljde alla troende. När det gällde att hålla lagens alla bud, var jag felfri i människors ögon.

Men allt detta, som jag en gång tyckte var så viktigt, anser jag nu vara helt värdelöst, på grund av det som Kristus har gjort för oss. Ja, allt annat är värdelöst, när man jämför det med den oändliga rikedom det är att få känna Jesus Kristus, min Herre. För hans skull har jag kastat bort allt detta värdelösa skräp, så att jag får uppleva värdet av att tillhöra Kristus och leva i gemenskap med honom. Jag försöker inte längre bli skuldfri inför Gud genom att följa hela Mose lag, utan litar på att min tro på Kristus räddar mig, eftersom Gud låter den som tror bli skuldfri inför honom-"

Det Paulus säger är att gt inte lyder längre utan det är nåden från Jesus som är vägen till himmlen. Om man ska leva lagiskt så får man inte göra ett enda fel! Och människan klarar inte av att vara felfri, alla är syndare och gör saker som kanske inte är det bästa man kan göra. Så det är så otroligt skönnt att det är så "lätt" att bli förlåten, för Jesus tog våra synder på korsett för 2000 år sedan, och det gäller fram tills slutet av tiden!

Därför är det inte rätt när andra säger åt er att ni gör fel, för att alla gör fel, och så är det. Men å andra sidan så ska man inte sträva mot att göra sådant som är fel, nej. Man ska leva med kärlek och göra det som är gott. Enklast att göra detta är att leva efter världens bästa regel som alrig är dålig:

Matt 7:12

"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni göra för dem"

David Larsson, Ny-generation.